15 september 2023

En föränderlig värld kräver gemensam berättelse

De senaste århundradena har vi sett en makalös utveckling av vår materiella standard. Under de senaste årtiondena har denna utveckling kommit allt fler människor till del, och förhoppningen är att den kan komma att omfatta alla länder och människor. Utvecklingen har fortsatt i ett rasande tempo och blir allt svårare att överblicka. Med den digitala utvecklingen, till vilken artificiell intelligens nu tillkommer, har de materiella förutsättningarna för tillvaron börjat ändras på ett än djupare plan.

Vår tillvaro är i flux och alla grundläggande samhällsområden förändras, såsom demografin, tekniken och klimatet. De materiella förändringarna är så många, så djupgående och så snabba att vi varken som människor eller samhälle hinner förstå vad som händer. Vi har en materiell utveckling som kräver en ny förståelse av världen. men våra tankar och förståelse hinner inte med, vilket gör oss osäkra. Vi är alla utkastade från trygga hem till en allt mer otrygg verklighet – vilket kan förklara dagens stora meningsskiljaktigheter.

Uppdelningen av världen i det trygga och det osäkra är en av Jordan B Petersons grundläggande idéer om hur organismer hanterar världen. I det trygga kan organismen vila och återhämta sig, medan det är i det osäkra som organismen kan utveckla och stärka sig. Osäkerheten utgör både ett hot och en möjlighet. Utifrån detta utvecklas alltmer avancerade levnadsmönster. Uppdelningen i säker och osäker är inbyggd i vår neurologi, vilket innebär att den formar hur vi upplever och värderar världen. Detta sker innan den mer avancerade kognitionen tar vid. Vår egen föreställning om världen fungerar därmed som ett värderande raster av världens fenomen. Både den inledande värderingen och den fortsatta reflektionen formas av vår världsbild. 

Utmärkande för människan är hennes behov av att förklara världen. För att kunna reflektera över världen behöver vi tydliggöra vår världsbild. Genom berättelser om världen meningssätter vi vår tillvaro. Den grundläggande berättelsen om världen är myten, som vi senare har delats upp i underhållning, vetenskap och filosofi. Men trots att vi försöker upprätthålla gränserna mellan dessa olika discipliner kommer vi inte ifrån våra mytologiska berättelser om världen. Även i underhållningen återkommer den mytologiska formen. Den högre konsten utmärks just av att den har en ansats att säga något relevant om vår tillvaro. Vi kommer inte undan vårt mytologiska tänkande. Det är en del av vårt sätt att förstå världen. 

När världen förändras uppfattar vi det på olika sätt, beroende på vår världsbild. Våra ideologiska uppfattningar utgör viktiga delar i vår världsbild, och särskilt för hur vi värderar olika samhällsfrågor och därmed vad vi betraktar som säkert, hot eller möjlighet. Olika personer reagerar därför på olika sätt på samhällsutvecklingen.

Man kan omfamna det nya som något som erbjuder nya möjligheter, vilket ligger i linje med liberalismens positiva människosyn och framtidsoptimism. Eller så kan man med accelerationism omfamna osäkerheten som en kraft som kan rena världen med sin förstörelse. För den som omfamnar det nyas möjligheter utgörs hotet av dem som försöker bromsa utvecklingen. Ur ett socialistiskt perspektiv utgörs hotet av allt större stora orättvisor, såväl materiella som immateriella, som förstärks mellan människor. Ur ett grönt ideologiskt perspektiv utgörs hotet av klimatförändringar och miljöförstöring. För konservativa handlar det istället om hur kultur och institutioner förändras på ett sätt som undergräver samhällsordningen. 

De snabba och omfattande förändringarna innebär att dagens politiska kamp handlar om berättelsen om verkligheten. I den berättelsen ingår de symboler och normer vi använder för att värdera och förstå vår tillvaro, och som vägleder människors handlande, i samhället och politiskt. Vi behöver reflektera över tillvaron i ljuset av förändringarna – och hur ska det gå till när våra världsbilder alltmer glider ifrån varandra?

För att inte splittras upp för mycket behöver vi en gemensam berättelse som kan stärka vår gemenskap, en myt som beskriver vår gemensamma tillvaro och ger oss en grund för grundläggande funktionella normer. Vi behöver förankra oss i vår kultur och historia för att på så sätt skapa ett säkert hem där vi kan hämta kraft för att kunna ta tillvara på förändringens möjligheter. 

Björn Axén